sam varje tionde karl ino Europeiska unionen upplevt sexuella trakasserier pa jobbet. Skada bruten skam eller raddhaga forblir de majoritete hyssj. Det befinner sig betydelsefullt att plantera tydliga granser, forklarar psykeplusexperten Benjamin Martens. Och skanker effektiva rad ifall hur de saso drabbas kan beskydda sig.
Ja aldrig illvilja!
Drabbade kanner sig ideligen bade obekvama samt osakra skal do overhuvudtaget reagera pa obscena skoj kungen lunchen, gallande hatisk blickar samt grym anspelningar ino kontorsvardagen? Varenda borjar egentligen sexuella trakasserier – och underbe tvungen nagon dam absolut latt acceptera bland karlar kungen kontoret? “Sexuella trakasserier kan likas vara subtila. Det behover icke befinna att ‘kampa’ forst”, uppge psykologen Benjamin Martens fran psycheplus – sam rader dom drabbade att skydda sig. Sta chefen saso kommer hotfullt uppemot ett anstalld, tjanstemannen saso lagger in nakenbilder i sin kollegas postmapp – dom upptrader all villig ett fornedrande fason och utfor sig mojligen till sam tillsammans straffbara.
“Det finns otaliga typer fran sexuella trakasserier”, framhaller psykeplusexperten Benjamin Martens. ”atminston rekommenderas nagon genomgaend kurs. Ingen vara tvunge helt spartanskt acceptera inblandning.” Juridiskt befinner sig skyddet itu offren tydligt reglerat. Den allmanna likabehandlingslagen (illvilja) definierar sexuella trakasserier som oonskat, sexuellt specifikt uppforande sasom saken dar berorda personen uppfattar sasom skymflig alternativ nedsattande. Anda befinner sig sexuella krankning alarmerand utbredda, i synnerhet ino den professionella miljon Enligt ett granskning av Internationella arbetsorganisationen (ILO) ager 40 mot 50 ande fran samtliga kvinnor blivit utsatta for sexuella trakasserier villi jobbet. I enlighet me ett germa studie tillsamman 4 000 kvinnliga respondent var det at och tillsamman 72 ande.
Ingenting “trivialt kriminalitet” pro dom drabbade
Saken da stora majoriteten itu dom drabbade ar darfor kvinnor. Skad det finns ocksa manliga offer en schweizisk granskning visar att vart tionde kvinnligt arbetstagar ager haft att foreta tillsammans pockande alternativt oanstandiga kollegor alternativt kvinnliga overordnade. Ett EU-studie kommer fram till dito deduktion. Det befinner sig fast an oforandrad marigt stav bada konen att skydda sig mot det ha ”Sexuella trakasserier handlar trots allt ej forsavit e opassand uttryckt sexuellt engagemang, inte med tydligt forsavitt ett sexualiserat fras sta makt. De som drabbas mar ofta val av det ha samt reagerar for den skull mestadel skramt. Flera kanner sig forodmjukade sam fruktar att ingen skall ana dom anda”, anser Martens. I synnerhe kvinns ar likas paralyserade itu radslan stav sexuellt vald. Det befinner sig besvarligt pro do majoriteten fran do att overvinna sina hamningar och soka bistand.
Skad saken dar sasom ignorerar incidenterna riskerar att hamna i ett ond cirkel saken da psykiska stressen kan lite allvarliga halsokonsekvenser. Symtomen liknar mobbningsoffers, forklarar psykologen ”De som drabbas tvivlar pa sig sjalva och tappar sjalvfortroendet. Ofta minskar motivationen att tjanstgora, do blir isolerade, deras allmanna livskvalitet minskar.” Den som sol observerar sadana sympto kan tillsammans assistans bruten en psykologiskt sjalvtest bedoma forsavitt saken dar kontinuerligt stressen allaredan inneha söta och vackra Cartagena-tjejer fatt psykiska konsekvenser ino svara stank kan den psykiska jak leder till samt med mo angestsyndrom, missmod och oformaga att verka. Saken da sasom lider fran nago nargangen medarbetare bor pa grund av gripa tryt kanslor pa seriost. Forut mobbare sasom anta att de kan undkomm med sitt upptradande tender uppfatta sig uppmuntrade att fortskrida trakasserierna.
Ledtrad hurda offren kan beskydda sig
Ett vettigt forsta kliv befinner sig att vanda sig at e n litar villig, sasom din kompanjo alternativt goda kompisar. Feedback a en ino din narmiljo kan bista de att battre avgora lage. – do sasom drabbas skall mirake inga omstandigheter leta efter skulden villig sig sjalva, till exempel darfor att de skall aga fel stass villi sig, framhaller Benjamin for allting ar det angelaget att avfarda paflugen ljudli samt klargjort. Do sasom drabbas tvingas gora fardig ”Inte odla! mig kanner jag pressad sam det accepterar mi inte!”
Darefter ska do undran krin pa foretaget – konfidentiellt at nago inledningsvis eventuellt finns det andra kollegor saso ocksa blir trakasserade av saken dar berorda personen. Forsavit inte ett dyft ovrig stoder kan n bege sig till din arbetsansvarig, foretagsradet alternativ kvinnorepresentanten. Arbetsgivaren befinner si skyldig att utreda samt agera i varje klagan. Torsk pa hur allvarliga handelserna befinner sig kan e straffrattsligt skeende aven besta precis vag att ga. Fakt finns atkomlig a Federal Anti-Discrimination Agency.
– Aven om offren kanner sig hjalplosa ager dom riktig overtaget, uppg psykologen. “De saso forsvarar sig inneha goda forutsattningar att na malet – samt forovaren har massor att ga miste ett valgrundat klaga kan innebar slutet kungen karriaren forut honom.”